Professor Miia Kivipelto svarar på frågor om Alzheimers sjukdom
Minst 100 000 personer bedöms ha Alzhemiers sjukdom i Sverige. Och mörkertalet tros vara stort.
Samtidigt benämns det som en anhörigsjukdom då människor i den insjuknades närhet som regel påverkas svårt.
Miia Kivipelto, geriatriker och professor vid KI, svarade om den senaste alzheimer-forskningen och hur du som anhörig kan tänka.
Tack för alla fantastiska frågor! Det är roligt att se ett så stort intresse. Jag måste tyvärr gå, men jag hoppas att vi kan besvara era frågor senare.
Anonym • Vilka förebyggande livsstilsförändringar är av vikt om man har syskon som har Alzheimer diagnos vid 55 år för att skydda sin egen hjärnhälsa ?
FINGER-metoden har visat att följande faktorer har positiva effekter på hjärnhälsan:
1) fysisk aktivitet,
2) hälsosam och balanserad kost,
3) kognitiv aktivitet,
4) sociala aktiviteter och avkoppling, samt
5) hantering av hjärt- och kärlrelaterade riskfaktorer.
Det positiva är att det aldrig är för tidigt och aldrig för sent – man kan alltid göra något för bättre hjärnhälsa och livskvalitet.
Annicka • Du säger att 45 % av fallen är kopplade till miljö och livsstilsfaktorer. Men måste det inte alltid finnas en medfödd svaghet, dvs en speciell gen?
Hög ålder är den viktigaste riskfaktorn för demens och Alzheimer. Även om ärftlighet spelar roll har inte alla patienter kända genetiska riskfaktorer. Många personer utvecklar Alzheimer utan att några kända riskfaktorer finns, och därför behövs mer forskning för att identifiera både genetiska och miljörelaterade riskfaktorer.
Ny forskning tyder på att exempelvis nedsatt hörsel och syn samt vissa infektioner, som bältros, kan öka risken. Det positiva är att det finns fungerande åtgärder för många av dessa tillstånd.
Mia Stärne • hur vet man att det inte handlar om utbrändhet, hjärndimma eller klimakteriebesvär?
Utbrändhet och långvarig stress kan också ge kognitiva problem, och det är inte alltid lätt att skilja detta från tidig Alzheimer. Om de kognitiva problemen fortsätter även efter att man har återhämtat sig från utbrändheten kan det vara bra att söka vård. Många patienter som kommer till minnesmottagningen har tidigare haft utbrändhet, och några av dem har faktiskt Alzheimer, vilket kan påvisas med kognitiva tester och biomarkörer, till exempel amyloid och tau-protein i ryggvätskeprov. Klimakteriet kan också temporärt påverka kognitionen, och det är en intressant forskningsfråga varför kvinnor har högre risk för Alzheimer än män. Menopausen verkar vara en viktig fas i livet, och hormonella förändringar kan påverka risken.
Om symtomen fortsätter och blir värre kan det vara klokt att söka vård.
Pelle • Hur kan sjukdomsförloppet se ut vid en diagnos från 55-års ålder?Vad är att förvänta?
Sjukdomsförloppet kan se väldigt olika ut och varierar mellan individer. Idag kan vi diagnostisera Alzheimer mycket tidigare, när den fortfarande är i en lindrig fas, och då kan man ofta leva många goda år med hög livskvalitet.
Det kan vara bra att hålla sig aktiv och fortsätta göra saker man tycker om för att hålla hjärnan i gång. Forskningen har också visat att Alzheimers sjukdom är komplex och att det finns många olika former med något olika symtom och förlopp. I framtiden hoppas vi kunna ge ännu mer individanpassade råd och behandlingar.
Christina • Hej!Jag gjorde ett test för att kolla om jag hade Alzheimers sjukdom för min mamma dog i det. Jag har så dåligt närminne men det var inte det. Kan man ha det trots ett negativt svar?
Vi har idag inga 100 % säkra tester för Alzheimer. Men om man har genomgått en utvidgad minnesutredning är sannolikheten liten att man har sjukdomen. Ofta rekommenderas uppföljning om det finns osäkerheter.
Det finns även andra faktorer som kan påverka minnet, och det kan vara bra att kontrollera om något annat påverkar minnet negativt, till exempel sömnbrist, stress eller andra livsstils- eller medicinska faktorer. Om minnet fortsätter att försämras kan det vara klokt att söka vård igen.
Anonym • Vad gör man när en en närmast anhörig vägrar omsorg till en person med alzheimer som blivit beviljad det, trots att personen inte klarar att ta hand om det själv?
Det kan ibland vara svårt att ta emot stöd och omsorg, även när behovet finns. Alzheimers sjukdom har olika faser, och både patienten och de närstående kan gå igenom olika känslomässiga faser – från oro och sorgearbete till acceptans.
Det är viktigt att ge både kunskap och tid. Man kan behöva prata med en psykolog, kurator eller annan specialist. Ofta inser man med tiden att den närstående behöver stöd från samhället.
Staffan Ohlsson • Hur kommer det sig att 60 procent av de som får en Demenssjukdom . Att den övergår till Alzheimers ?
Demens är ett syndrom och ett samlingsnamn för när minnet och andra kognitiva funktioner har försämrats så mycket att det påverkar det dagliga livet. Det finns många olika sjukdomar som kan leda till demens.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen (ca 60–70 %), men det finns även andra, såsom vaskulär demens (till exempel efter stroke), frontotemporal demens och Lewy body-demens. Många personer har även blanddemens, det vill säga flera olika demensformer samtidigt.
Processen som leder till Alzheimers demens kan börja i hjärnan cirka 15–20 år innan diagnosen ställs. Därför fokuserar vi idag mycket på tidig diagnos. Många behandlingar har större effekt om de sätts in tidigt i sjukdomsförloppet.
Camilla Nordberg • Hur många år är realistiskt att förvänta sig att det tar innan det finns ett godkänt läkemedel i Sverige som avsevärt kan bromsa progressionen? 10 år? 20? 30? 40? Utifrån kunskapsläget idag, vad tror ni är realistiskt?
Jag är optimistisk att vi kan få den första bromsmedicinen mot Alzheimer redan inom 1–2 år. Läkemedel som kan påverka amyloid-proteinet i hjärnan är redan godkända i Europa, och i Sverige väntar vi på de hälsoekonomiska analyserna.
Läkemedlet kan dock inte bota sjukdomen, men det kan minska försämringen med cirka 30 %. Samtidigt pågår forskning och utveckling av många nya läkemedel. I framtiden kommer det troligen att behövas en kombinationsterapi – det vill säga flera läkemedel tillsammans med livsstilsåtgärder – för att uppnå ännu bättre effekt.
Ewa Gustafsson • Hej, jag är bekymrad eftersom jag glömmer så mycket. Tappar ord när jag ska berätta nåt men kommer ihåg det efter en stund. Likadant med namn på människor som jag väl känner och kändisar som jag väl känner. Var kan man få hjälp att kolla upp detta? Jag bor i Vänersborg. Mvh ewa
Det är ganska vanligt att glömma namn eller tappa ord, men ofta kommer de tillbaka efter en stund. Om minnesproblemen fortsätter, blir värre och man ofta glömmer viktiga saker, kan det vara bra att söka vård.
Man kan i första hand vända sig till vårdcentralen (primärvården), som kan göra en basutredning. Då kan man även kontrollera faktorer som kan påverka minnet och som går att behandla, till exempel vitamin B12-brist, nedsatt hörsel eller vissa mediciner.
Primärvårdsläkaren kan vid behov remittera vidare till en minnesmottagning för en mer omfattande minnesutredning.